Några dumma saker som kan hända på julafton:

* Man kommer dit i badshorts och solglasögon och sjunger på sällskapsresan-sången.

* Man buar allt vad man har, så fort någon annan än man själv får ett paket.

* När man själv får paket, skriker man av lycka å springer ett frivarv runt huset!

* Man råkar cracka ner sig så totalt, dagen innan, så att man inte vågar fira julafton överhuvudtaget.

* Man vrider upp ugnstemperaturen på kalkonen, så att den blir helt bränd och hela måltiden förstörs.

* Så fort någon i släkten börjar prata, skriker man bara: "AHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHH" rakt ut. Riktig stämningsdödare!

* Man ristar in "Hitler was here", på någon släktings bil under kvällen.

* Man släpper ut en gaspatron i hemmet och tvingar alla att vara med på en brandövning

* Man reser sig upp mitt under måltiden och hojtar: "NU MÅSTE JAG KÖPA TIIIIDNINGEN". Sen drar man bara därifrån och kommer aldrig tillbaka.

* Man saltar all mat så in i helvete att ingen kan äta den och spontanfrågar sedan släktingarna om vem som är "den salta killen"?

* Man gömmer sig själv i ett paket, men kommer sen på att det var en jävligt dum idé för nu kommer man att kvävas å dö!

En annan komplicerad sak på julen är när tomten möter tomten.
Alltså, när tomten går in på någons tomt för å lämna julklappar.
Tomten möter tomten alltså. Hustomten är oftast på dåligt humör eftersom blommorna är vissna och löven ligger och fular sig på tomten.

En dialog skulle kunna gå till så här:

Tomten (han med klapparna): Hoe Hoe. Nu jävlar ska jag dela ut klappar å dricka starksprit
Tomten: Aj, du står på mig! din jävla skäggbiff!
Tomten (han med klapparna): Eh, vem är du?
Tomten: Det är jag som är tomten till det här huset!
Tomten (han med klapparna): Dra mig baklänges, din fjant! Det är JAG som är tomten!
Tomten: Vad snackar du om? Jag är tomten här. Är hustomten året runt!
Tomten (han med klapparna): Så fan heller, det är jag som är tomten för det här huset! Ska jag jämna dig med marken eller?
Tomten: Gör du det! Jag är redan jämnad med marken!
Tomten (han med klapparna): Jaha, men då pissar jag på dig istället!
Tomten: Nej, det gör du tamejfan inte!

Tomten (han med klapparna) ställer sig och kissar på tomten!

Tomten: Nej nu jäääävlar!
Tomten (han med klapparna): Jag äger dig tomtjävel!
Tomten: Aaa, jag är en loser! Men jag är värd mer än dig!
Tomten (han med klapparna): Hoe, hoe, hoe, sooo long bitch!

Lite julklappsrim dagen till ära!

Till farmor och farfar/mormor och morfar

" Jag vet inte om det här stod högst på din lista -
men här är ett presentkort till din begravningskista"

Sak: Kista (nu menar jag alltså kista och inte att hela jävla Kista ska åka till begravningen) till begravningen!


Till pappa (om han är transvestit)

"Sluta skriv prosa - här får du en .....

Sak: Trosa


Till mamma (om hon har tendens till getskägg)

" Kommer du ihåg när vi åt gulasch? - Här får du en musta...."

Sak: Mustasch. Nej, usch, det där rimmade inte riktigt.


Till någon i släkten som är blind:

" För att få din julklapp är det bara å starta - hitta din julklapp på denna skattkarta"

Sak: Vad som helst, som man gömt i skogen. Big chance att den blinda jäveln skulle hitta den julklappen!

Till sin svarta kompis

" Ja, jag tycker att du är mongo! - Här är en one way ticket till Kongo"

Sak: Biljett till Kongo. Lite osmakligt på julafton, men en ultimat dag å skaffa sig fiender på eftersom man efter julafton kan kröka ner sig totalt och sen är det nytt år å sen hänvisar man bara att "julafton-incidenten" var förra året och att det var så längesedan.

Julen är egentligen lite knepig.
Fatta att hela Sverige stannar upp och firar jul, till minne av en snubbe som kanske föddes på julafton.
Om han ens existerade?

Nordborna firade väl i och för sig inte att Jesus föddes, utan hade någon stor fest i JANUARI.
Hela jävla julafton är egentligen en stor myt!


Vidare, kan man faktiskt tycka att alla som tycker att man "måste se Kalle Anka" på julafton, kan dra åt helvete!
Vafan, no shit, men sååå jävla bra är inte storyn i Kalle Anka som sänds på julafton.
Det är ungefär som om man skulle samla ihop hela släkten en gång om året å tvinga dom å titta på Die Hard 3.
Liksom, inte en jävel skulle palla.

Men jag gillar julen i övrigt. Det gör jag!

Fyyy faaaan, vad dålig uppdatering det har varit!

Idag bakade jag en stockholmspaj.
Vad är då en stockholmspaj?
Jo, det är en paj med massa femhundralappar i.

Hahahahahaha.

Dags att åka ett varv runt Stockholm i taxi!
Later suckers!

Okej, en till sketch när jag ändå är igång.

Den utspelar sig i en mataffär.
En man går in i mataffären, går fram till en butter person och tar en falukorv ur dennes matkorg.

Butter person: Vad fan gör du? Det där är min falukorv!
Mannen: Vaddå? Har du köpt den eller? Det är affärens falukorv
Butter person. Nej, det är min falukorv. Jag har lagt den i min korg.
Mannen: I DIN korg? Är det verkligen DIN korg? Jag vill se kvitto på det här!
Butter person: Lägg tillbaka min falukorv nu och gå din väg!
Mannen: Om det är DIN falukorv, då kan du ju äta den nu. Om det verkligen är DIN falukorv

Mannen öppnar upp falukorven å börjar slå den i ansiktet på den buttra personen.

Mannen: ÄT, ÄT, ÄT, ÄT, ÄT! ÄT DIN FALUKOOOOOOORV!!!!
Butter person: Sluta för i helvete!
Mannen: VILL DU HA KETCHUP TILL FALURKORVEN? ÄT, ÄT, ÄT, ÄT, ÄT, ÄT!
Butter person: Vad gör du här egentligen?
Mannen: Ja fan, det har jag glömt bort. Jag är här för att göra vin.

Sedan springer mannen till vindruvorna, kastar ner dom på golvet och börjar hoppa på dom.

SLUT PÅ SKETCH!

Säg att jag skulle göra en enda sketch för tv. Då skulle den vara så här.

Två män sitter på en restaurang och äter.
En är vit och en är mörkhyad.
En mörkhyad kund kommer in på restaurangen.
Den vita plockar då upp bordssaltet och kastar lite salt bakom ryggen.
Efter en stund kommer en vit kund in på restaurangen.
Den mörkhyade tar då fram svartpepparn och kastar lite svartpeppar bakom ryggen.
Så här fortsätter det cirka 10-15 gånger, varje gång en ny kund kommer in.
Plötsligt kommer det in en guling (ett japanskt helvete).
Då tar de båda männen fram varsin pistol och skjuter honom!

Lysande sketch va?

Ps. Hade den gjorts till SVT, hade man fått byta ut pistolen mot lite ris...men då hade det ju inte blivit något kul.

En gång i tiden gick jag på gymnasiet.
Jag hade en ganska ståtlig G-rad.
Den var så snygg att jag kastade den i papperskorgen, när jag tog studenten.
Vissa ämnen, som låg mig varmt om hjärtat, hade jag dock bra betyg i.
Som i Svenska A och B.
Men inte i Svenska C.
För under det nationella provet i Svenska C, satt jag åtalad i tingsrätten.
Så istället för det nationella provet, bad min lärare mig att skriva något random - som skulle ge mig ett betyg i Svenska C.

Jag lämnade in detta.
Och fick ett G.



Det var natt igen.
Natten som kan vara så vacker, men samtidigt så hemsk.
Som alla de där gångerna då ensamheten ställer sig framför en och vägrar flytta på sig.
Försvinn!
Men den vägrar och man tänker på allt som betyder något för en.
Allt det där som man tror betyder något för en.
Saker som man har upplevt.
Saker som man har upplever.
Saker som man vill uppleva.
Men jag väljer att drömma mig bort till drömmarnas land, för där mår jag bra.
Och med ens blir jag den lyckligaste människan i hela världen och
jag äter mat som jag inte gillar, men som smakar gott bara för att jag är i drömmarnas land.
Och jag slår sönder en spegel bara för att det inte spelar någon roll om min spegelbild förstörs.
Ingenting spelar någon roll, för här existerar inga konsekvenser.
Här blir sju års olycka, lycka.
Jag älskar det!

Ett billarm börjar tjuta och drömmen krossas lika snabbt som spegeln i min dröm.
Dumma, äckliga och tråkiga natten är tillbaka.
Den som jag egentligen gillar, men nu ogillar.
Billarmet slutar.
Tystnad
Och
Sovdags.
Och jag vet ju så väl att saknaden alltid är värst när man har sovit som ett barn.
Ensamheten har nu krupit upp och lagt sig bredvid mig i sängen.
Det är du!

Igår läste jag en kvällstidning.
Du blir smal om du äter fett, stod det på rubriken.
Vilken bingo!
Det kan ju inte bli bättre.

Eller?

För två dagar sedan läste jag i samma tidning; ”så här går du ner 2 kilo på en vecka”.
Där skulle jag undvika allt vad fett hette.
Viktigt för mig var att motionera mycket, för att sedan gå hem och äta ris med en liten kycklingbit.
Och därefter toppa efterrätten med en smaskig morot.
Visst, ett lite kämpigare alternativ – men det borde väl funka om man vill bli av med 2 kilo.
Om det inte vore för att jag i samma tidning - men nu en vecka tidigare läst:
”Så här kommer du i form på 2 månader. GI-metoden”
Oh yeah.
Perfekt för mig.
Inleda vintern med en riktig fitnesskropp.
Jag började läsa.
Men.
Här klassas ris som en varningens signal. Inget ris får jag äta.
Morötter?
Usch, det ska jag bara äta i nödfall.

Jag fattade ingenting.

Fredag och jag promenerar hurtigt ute på stan.
Det nya kvällslöpet kommer närmare och närmare.
”Så gick vi ner 40 kilo på ett halvår”.

Jag tror att jag beställer en pizza och blir tjock istället.

Okejdå, mejlade Onoff också.


Från: Joel
Till: XXXX@onoff.se

Hej!
Jag undrar om ni säljer några tv-apparater med svart-vit bild?

Med vänlig hälsning




Från: XXXX@onoff.se

Hej Joel, Tyvärr säljer vi inga tv apparater med svart-vit bild.Beklagar detta.
Med vänliga hälsningar



Från Joel:
Till: XXXX@onoff.se

Okej.
Kom ändå på att jag är färgblind, så det är skitsamma egentligen.

Dålig uppdatering, jag vet, men jag har varit ute och rest.
Som den gentleman jag är, mejlar jag och tackar flygbolaget (Norweigan) för gårdagens hemresa.


Från:
Joel
Skickat: den 17 november 2008 13:44:32
Till: post@norwegian.no

Hej!
Åkte hem med er från Paris idag.
Ville bara tacka för en utomordentligt jävla tråkig hemresa.
I övrigt: sirap, sirap, sirap, sirap, sirap, sirap, sirap, sirap, sirap, sirap, sirap, sirap, sirap

Med vänlig hälsning




Slängde även iväg ett mejl till klädbutiken JC i samma veva.



Från: Joel
Skickat: den 17 november 2008 14:08:10
Till: kundtjanst@jc.se

Hej!

Var inne och köpte en tröja hos Er för ett par dagar sedan.
Tyvärr har det hänt saker sedan dess.
Igår kysste jag nämligen en groda, i hopp om att det skulle bli en prinsessa.
Istället blev JAG en dvärg.
Får jag pengarna tillbaka för tröjan nu? Har lite KORT om pengar nämligen hehe.
Med vänlig hälsning

Otur

Merry christmas, asshole! sa läraren till Ann.
Ann struntade i vad läraren sa.
Hon skulle hem å BAKa.
Hennes pappa hade en gång i tiden döpt henne till Ann. Mest för att hon hette Ahl i efternamn. Ann Ahl alltså.
Vilken RÖVare till farsa!
Jaja, man får göra det bästa av situationen, tänkte Ann och begav sig hemåt.
Oturligt nog bodde hon på en BAKgata, vid en ÄNDhållplats.
Och givetvis serverade familjen SKINKA på julafton.

BACK in the days var allt mycket bättre.
När hon inte var född.

Tidfördriv som jag sysslar med ibland.

En hobby jag har är att läsa!
Men jag är ingen vanlig läsare, så jag tänkte helt enkelt visa hur det går till när jag läser.


Först läser jag





Under tiden har jag tagit fram min favoritpenna, som jag brukar anteckna med.

Därefter börjar jag anteckna stödord, som jag tycker är viktiga i boken.
Ord som jag sedan kan analysera när jag har läst klart.

Idol-Lars tycker att Idol styr deltagarna med järnhand och att dom tvingas göra saker som dom egentligen inte vill göra.
Därför spexar han till sitt framträdande och driver med Idol.
Och som vanligt blir massvis av människor upprörda. Framförallt alla ologiska människor, som tittar fram under sina stenar där dom bor i vanliga fall.

Men redan här. Tror någon på fullt allvar att dom i Idol-produktionen inte hade en aning om vad som skulle ske? Klart som fan att dom visste vad som skulle hända - och dom ville det också.
För vad leder detta till? Jo, att surret om Idol ökar.
Det blir en snackis.
Och nästa vecka, klockan 21.00, kommer ännu fler människor bänka sig för att titta på Idol.

Sedan att Laila Bagge blir upprörd i direktsänding är ju inte så konstigt. Hon bor i Täby och där dricker man så jävla mycket latte och vin på sin veranda att man blir helt skev. Ingen big surprise där inte!

Värre då för Idol-Lars som försöker framstå som en eftertänksam och klok människa.
Snubben saknar ju allt vad logik heter.
Han sluddrar om att han inte gillar konceptet och att han bara är med för att utnyttja Idol.
Hans stora problem blir ju att i samma stund han gör ett framträdande som i fredags, då blir han Idol-Lars med hela svenska folket.
Han kommer ju nu aldrig kunna tvätta bort sin stämpel som idoldeltagare och han skjuter sig verkligen i foten när han svarar såhär på en fråga:
Har du förståelse för att dina fans kände sig besvikna efter fredagen?
– Nej. Om de blir besvikna nu för att jag gjorde så här, så vill jag inte ha dem som fans.

Han söker ju en lite äldre publik, eftersom de matchar hans musikstil.
Vilka tror han är dom som tycker att hans framträdanade i fredags var störtskönt?
Jo, mestadels yngre tjejer i tonåren.
Är det den publiken han söker? Nej, inte direkt va?
Sedan raljerar han om att han har 180 låtar färdiga (ska man ta i, då ska man fan ta i!!!).
Jag hoppas för hans egen skull att det inte är hans fem topplåtar som legat uppe på myspace.
För då kommer ju karriären krascha innan den ens hunnit lyfta.

Var lite nyfiken på vad min blogg-gud Blondinbella tyckte om saken.
Hon tycker att Idol-Lars är töntig och skriver sedan:
"Förresten är jag så trött på den där typen av människor. Kan inte kommersiella saker få vara coolt ibland?"

Scrollar man ner ett inlägg, skriver hon om en mardröm hon haft:
"Hade världens mardröm inatt. Drömde om att jagvar med Nils på någon svennig all inklusive resa på Kanarieöarna"

Haha, det är ju fruktansvärt roligt.
Om något är kommersiellt, så är det en sådan paketresa till Kanarieöarna.
Där du köper ett koncept rakt av.
Därför borde en sådan resa, enligt henne, vara coolt!
Hon måste alltså vara jävligt trött på sig själv.
För i och med detta förespråkar hon istället en resa, kanske till någon liten by i Spanien- där hon njuter av tystnaden och strosar runt på öde gator. Fotar lite posebilder framför okända monument av ingenting och äter en pizza som såklart är "fantastiskt god".
Sedan lite mer posebilder, flyg hem och berätta hur jävla kul det var.
Fast egentligen har hela kroppen skrikit efter storstadspuls sedan hon satte ner foten i den lilla italienska byn.

Imorgon ska jag skoja till det lite med Ica.
Först ska jag klä ut mig till en präst. Sedan ska jag gå dit och köpa en prästost.
Hysteriskt kul, jag vet.
Sedan ska jag styla om mig till en greve och gå dit igen. Och köpa grevéost.
I samma kassa ska jag handla också.

Därefter kommer jag att gå hem. Sätta mig ner och stirra på mina två ostar och tänka:
Fy fan vad dumt, det här gör vi inte om Joel!



Fy fan för att åka på ett internationellt grevemöte förresten.
Det kan ju så lätt bli väldigt fel.
Man är lite sen till mötet. Lite stressad och nervös över att engelskan är lite knagglig.
Som den lustigkurren man är vill man ju ändå göra en fullvärdig entré, så man slår upp dörren till mötet och skriker: THE COUNT IS IN DAAAA HOUUUUUSE!
Problemet är bara att count råkar bli cunt och ja..

nä, ska nog bara klä ut mig till präst imorgon. Och bara gå in på Ica och lägga mig bland prästosten.
Man behöver inte göra det så jävla märkvärdigt alltid.

Pizzasallad!

Ni vet väl att pizzasallad är en svensk uppfinning?
Har sökt med ljus och lykta efter att få till en intervju med uppfinnaren.
Efter många om och men, fick jag till en intervju.

Joel: Så det var du som uppfann pizzasalladen?
Uppfinnaren: Ja

Här är några frukter jag tycker om förresten: Äpple, banan, päron, vindruvor, kiwi, mango, apelsin, mandarin, melon, aprikos, persika, hallon.


Ska dela ut ett pris imorgon dessutom. Håll utkik efter uppdateringen!

Hej alla!

Nu är det ingen som frågar "Hej, hur är läget?" längre, utan den vanligaste inledningen är "Hej, när ska du uppdatera din blogg?"
Lugna er!
Imorgon klockan 18.00 kommer jag att göra en jätteuppdatering.
Håll till godo.

Jag är från Stockholm

Skulle skriva lite om hur jag representerar Stockholm ute i landet.
Följ med på min resa, suckers!

Det börjar redan på SJ-tåget mot okänd bondhåla.
Personen bredvid försöker inleda ett sånt där patetiskt samtal om allt och ingenting.
- Vad heter du?
Jag bara stirrar på henne, som om hon är helt dum i huvudet, och svarar:
- Jag är från Stockholm.

Redan här blir situationen lite obekväm. Dum-i-huvudet-känslan har nu förflyttats från henne till mig. Men vad spelar det för roll? Jag är ju från Stockholm.
Brukar här slänga upp mina utskrivna papper från "Allt om Stockholms" hemsida. Allt för att verkligen visa att; här har vi å göra med en riktig stockholmare.

Väl framme styr jag kosan (nej, inte kossan) rakt mot en random person som ser sådär härligt lantis ut.
Dags för första frågan.
- Vart ligger tunnelbanan i den här lilla, lilla "staden"?
Innan lantisen har hunnit svara, börjar jag gapskratta och häver ur mig:
- Nej, just det. Ni har ju ingen hahahahahahaha

Nu har man alltså redan hunnit charma staden. Förlåt "staden".
Dags för något att äta.
Mot den lokala korvkiosken.
- Vad får det lov å vara? undrar gubben i korvkiosken.
Fan, man hör ju knappt vad gubbjäveln säger med sin grötiga dialekt. Men låt gå.
- Jag tar en korv, eller nej förresten. Jag köper hela jävla kiosken, jag är från Stockholm!
Kylig stämning, men korvfan får man ju iaf. Men här på landet går det ju inte direkt snabbt.
- 12 kronor, tack! säger korvgubben
- Och med stockholmsrabatt? undrar jag
Tystnad.
- Får jag ingen rabatt, då ska jag ha lite mer ketchup iaf. Jag är trots allt från Stockholm! fortästter jag
Mer ketchup går ju alltid an. Överallt på alla restauranger/korvkiosker/whatever, snålas det som fan med matprodukterna.
Men inte med ketchup.
Ketchup får man tamejfan överallt.
Hur mycket man vill. Är det inte lite konstigt och skrämmande på samma gång?

Nu måste jag iaf betala. Och det gör man ju gladeligen som stockholmare.
Bläddrar bland tusenlapparna och halar fram den ensamma femhundralappen.
- Har du inget mindre? undrar korvgubben, med vetskapen om att han bara har 137 kronor i dagskassan.
- Nä, jag är från Stockholm! svarar jag och slänger femhundralappen lite nonchalant framför honom, för att sedan börja gå min väg.
- Ska du inte ha någon växel? ropar korvgubben och börjar få dollartecken framför ögonen.
- Keep the change, bonde! hojtar jag, medan jag rättar till skjortan och sätter på solglasögonen - trots att det inte är någon sol ute.
Sedan börjar jag fundera på vad häftigt det vore om flera tusen stockholmare åkte hit och var här i en vecka och bara åt, drack och röjde loss.
Kanske köpte lite dyr champagne och sprutade på varandra lite spontant, så som bara en stockholmare kan göra?
Att ingen kommit på den idén tidigare?
Hihi, nej.
Så kan man ju inte göra.
Det vore faktiskt lite pubertalt och tokigt, tänkte jag och låtsades sedan tappa mitt Amex-kort för att alla runt omkring mig skulle se...

Nä, nu har det varit tyst om kungahuset för länge.
Är det inte dags för en "borde vi avskaffa kungahuset"-debatt i någon av kvällstidningarna snart?
Det brukar blossa upp någong gång vart tredje år.
Tror dock att kungafamiljen kommer sitta säkert även detta år, trots att Gösta, 55 år, i Ödeshög vill ha bort kungafamiljen - för att den inte fyller någon funktion och kostar Sverige så mycket.
Då skulle Gösta veta att Stockholms skattebetalare hivar iväg 16 miljarder till övriga landet, genom Robin Hood-skatten.

Fatta vad man kunnat göra för dom där 16 miljarderna? Tycker att man kategoriskt borde ta tag i sådana där bönder som sitter ute på landet å klagar.
Jämna hela deras jävla bostad med marken å sätta upp en skylt: "Don´t mess with Stockholm" istället.
Nä, nu ska jag snart skriva hur det går till när jag är ute och representerar Stockholm ute i landet.

Nu ska man absolut inte dra alla uteliggare över en kam.
Men.
En del sitter på trottoarkanten och tigger pengar för att få ihop till lite mat och fylla.
Långt ifrån alla, jag vet. Men dom som gör det, här får dom lite tips för å få en riktig jävla heldag!

Börja dagen med ett dopp i Årstaviken. Solen ligger på från tidig morgon. Ta sedan sikte på ett träd med äpplen. Ät några goda äpplen som frukost.
Dra till biblioteket.
Läs tidningarna och kanske ngn bok.
Slösurfa lite om finanskrisen. Även fast du är en stor jävla finanskris själv!
Sedan drar du på en valfri begravning. Sitt å njut av den härliga orgeln och invänta efter-begravningen-fikat.
Har du liiite hjärta, kanske du har ryckt en blomma från någon trädgård på ditvägen, som du kan lägga på kistan.
Efter-begravningen-fikat kan ju vara både en flipp eller flopp. Du hoppas väldigt mycket på tårta, men det kan mycket väl bli bara bulle.
Men, men. Mat som mat.
På fikat bondar du med någon som ser lite ledsen ut. Snacka ihop er om att det vore en bra idé att ta ett "järn" efter fikat.
Gärna hemma hos honom/henne, eftersom du inte har något hem!
Får du napp har du hela dagen räddad.
Ett järn, kan bli flera. Visa lite extra mycket sympati, och du kanske får något tilltugg också.
Om ni har fått i er några drinkar, då är det bara å köra fullt ut. Sup ner er totalt och dra till den sunkiga kvarterskrogen.
Du blir säkert bjuden där också.
Jävlar vilken heldag va?
Gratis är gott!

No more kött!

Håll ut! Snart kommer lite bilder från mitt jävligt vegetariska liv!

Läser att en norsk toppolitiker har ringt 793 samtal till såkvinnor, för en totalkostnad på 50 000 kronor.
"Det har tidigare inte framgått att stora delar av utgifterna har varit samtal till alternativa vägledare, så kallade spåkvinnor. Det beklagar jag djupt."

Hahaha. Alternativa vägledare. Det är ju faktiskt väldigt roligt.
- Hmm, ska vi sluta döda sälar?
- Kanske. Ska bara ringa min alternativa vägledare.

Sedan kan man ju alltid fråga sig hur man kan vara en "toppolitiker" om man ringer spåkvinnor.

Men nu börjar man ju förstå Göran Perssons fetma i alla fall.
Göran Persson: Hur ska vi göra i den här frågan tycker du?
Alternativ vägledare: Ät mer mat för fan!!!

Har ni tänkt på en sak med Idol?

En del blir toksågade i veckofinalerna.
"Du har valt fel låt", "Dina kläder passar inte alls till låten", "Du sjunger i fel tonart" osv.

Hur är detta möjligt?
Jag menar, alla deltagarna har ju tillgång till en sångpedagog och stylist. Samt repar in låten med ett band.
Det känns ju som om någon under vägens gång, borde hojta till och säga att: "Vi får nog ändra lite här!".
Men nä, istället kliver vissa ut på fredagen och blir toksågade.
Mycket märkligt när TV4 lanserar sina sångpedagoger och styliseter som "Sveriges bästa".
Jo, tjenare.
Nästan lika osannolikt som att orka vara vegeterian hela livet!!!

Ska bli vegeterian förresten!

Återkommer med bilder och text om hur det går för mig.

Fy fan vad gott det ska bli med massa grönsaker å fisk å bönor å ja, jag blir helt till mig av alla godsakerna jag räknar upp.

Ska dessutom försöka tänka som en vegeterian.

Kan ju inte vara så svårt å tänka som ett dumhuvud i och för sig?

Ojoj, känns som om jag minimerar min popularitet i den här bloggen.

Men...det skiter jag fullständigt i!

En riktig jävla stoppkloss

Värst är det ju annars när man har en 80+ framför sig i kassan.
- 94 kronor, säger den i kassan.
80+ letar fram en 100 lapp.
Men det räcker inte så, näää, nu ska det hittas 4 kronor till. Gärna i slow motion.
Allt för att det ska bli enkelt att räkna ut.

Men vem är det som 80+ egentligen hjälper?

* Maskinen som räknar ut växeln automatiskt?
* Sig själv som slipper några småmynt? Jag menar, småmynt är tyvärr något man tvingas leva med hela livet och 80+ kan ju omöjligt på 80-årsdagen börjat tröttna på småmynt?
* Alla som står å väntar i kön och som mest står å hoppas på en snabb å smärtfri död för 80-plusaren?

Nej, dom borde hamna i samma fack som människor som har på sig sin ryggsäck på tunnelbanan/pendeltåg. Hur tänker dom där egentligen?
Visste ni för övrigt att ryggsäcksmänniskorna, som vägrar ta av sig sin ryggsäck, utgöt en stor andel av dom som blir rånade i tunnelbanan?
Jag måste faktiskt säga att det är rätt åt dem.

Tidsbovar finns det gott om i vårat samhälle.
I mataffären framförallt.
Där stjäl människor extremt mycket tid av mig.
Nu pratar vi givetvis om när det handlar om att betala. Du vet, du står i en kö och väntar och väntar. Anledningen till att du står där är för att du ska betala dina varor.
För att få gå hem med det du ska köpa behövs alltså antingen ett bankomatkort eller pengar.
Det är ju inte så svårt? Det går ju ganska snabbt att betala också.
Men inte för en del.
Dom har lagt upp sina varor på rullbandet. Står som fån och väntar på att kassörskan ska slå in alla varor. Därefter säger hon den totala summan.
DÅ.
Ja först DÅ, ramlar den där polletten ner.
”JAG MÅSTE BETALA, VART ÄR MINA PENGAR/MITT BANKOMATKORT?”.
Leta, leta, leta. Nånstans i väskan borde ju plånboken finnas.
Detta tar tid.

Jag handlar i snitt ungefär 4 dagar i veckan. I snitt stjäls det cirka 30 sekunder varje gång eftersom folk inte har cashen redo när det är dags att betala.
Dags att räkna lite nu, tycker jag.
Det stjäls 2 minuter för mig per vecka. 52 veckor på ett år. Oj, nu är vi uppe i 104 minuter.
Cirka 1,5 timmar per år alltså. Om 36 år, har jag alltså blivit bestulen på TVÅ hela dagar.
Jag lovar, skulle man gå fram och fråga någon om den har lust att stå i en matkö i två dagar i sträck, skulle svaret alltid bli: ”nej, det har jag inte tid med”
Själv har jag inte tid med saker som så lätt kan undvikas!

Ett tips!

Många som läser böcker är besvärade av att innan dom läst ut boken, läser dom sista sidan.

För helvete, gör som jag!

Klipp ut sidjäveln!

Och kasta skiten åt helvete!!!!

Man kanske borde skriva lite om Blondinbella i sin blogg?
Alla verkar göra det nämligen.
Många verkar tycka att det är sjukt att hon har så många besökare, med tanke på innehållet i hennes blogg.
Att den inte är särskilt tänkvärd eller håller något vidare klass.
Hur kan så många följa en blogg som inte handlar om något speciellt?
Egentligen är det inte särskilt häpnadsväckande.

Vafan, 1 miljon följde Big Brother. Ett program om några människor instängda i ett hus.
Man kan ju även jämföra hennes blogg med Aftonbladet-syndromet. Tidningen som dom flesta hatar, men som ändå har massa köpare och besökare.
Surfar du dessutom in på en random blogg, inser du att 99 av 100 bloggar är ganska intetsägande och allt som oftast skrivet med ett extremt bristfälligt språk.
Det ter sig lite märkligt, med tanke på att folk verkar kunna se brister i någon annans blogg – för att sedan skapa en egen och göra ett riktigt lågvattenmärke av den.


Iaf. Läste en gång för längesedan i tidningen om en person som aldrig mer skulle besöka Blondinbellas blogg för att hon fick pengar, för att marknadsföra vissa produkter.
”Nu tänker jag aldrig mer läsa bloggen”, sade en upprörd människa.
Jag blev lite oroad.
Av den upprörda människan.
Hur hade människan kunnat sitta å läsa bloggen tidigare och INTE insett att Blondinbella får pengar för att marknadsföra vissa produkter?
Större delen av hennes blogg är ju ett namedroppande av produkter som marknadsförs.
Man blir ju nästan lite rädd att folk inte reflekterar över en sådan sak.

Vad jag själv tycker om Blondinbellas blogg?
Jag är mest imponerad över att hon gör så jävla mycket grejer hela tiden.
Man är ju lite dum, så om jag hade använt min hjärna i den utsträckningen – hade jag bara fått ont i huvudet.

Oj, nu har jag svävat iväg lite här. Anledningen till att jag skriver om hennes blogg är att den är extremt populär, å jag tänkte försöka få min blogg att bli lite mer populär.
Så varför inte apa efter?

Jag har en röd lampa på min fönsterkarm. Tänkte att företaget, som gjort lampan, kanske ville sponsra mig med lite pengar? Jag menar, en bild på deras lampa – i min blogg!
Ringde helt sonika upp företaget.

Företaget: Välkommen till XXXXXX, vad kan jag hjälpa dig med?
Jag: Hej det är Joel….
Företaget: Eh, okej.
Jag: Jo, jag tänkte. Jag har en lampa från er. Å jag tänkte ta en bild på den och lägga upp i min blogg. Kan ni sponsra mig med lite pengar för att jag gör det?
Företaget: Vi kan ju inte ge pengar till vem som helst bara sådär. Vad handlar bloggen om?
Jag: Om negrer och sånt där.
Företaget: Det verkar inte som någon vidare seriös blogg. Vi avstår nog.
Jag: Då skiter jag i å lägga upp bilden på lampan!!!!
Företaget: Okej.
Jag: Den är ändå ful.
Företaget: Ehm, okej.
Jag. Den är ful, ful, ful, fuuuuuuuul!
Företaget: Nu tänker jag avsluta samtalet.
Jag: JÄTTEFUUUUUUUUUUL.
*klick*


Givetvis lägger jag upp en bild på lampan ändå.

Det här är min lampa:




Ibland är den tänd!

Och ibland är den släckt.

Spännande värre va?

Beundrarmejl

Många hör av sig och undrar hur mycket jag tjänar på den här bloggen.
Jag kan tyvärr inte kommentera några siffror, men kan iaf säga att det handlar om ett nollsiffrigt belopp.

Namn är min grej!

Den här DAN skulle bli bra!
Jag satt på en KAJ, kastade STEN i vattnet, spelade UNO med mig själv och funderade på om jag skulle balansera på en LINA
Vilken KARL jag skulle vara då. SANNA mina ord!
Men tänk om jag skulle slå KNUT på mig själv å ramla?
Nä, INGE bra idé. Kan ju få ont i min AXEL då .
Plötsligt kände jag mig TOM i magen. Dags för lite pasta med FELIX ketchup.
Skönt å vara ensam, så man slapp dela med massa EGON.
Det hade ju inte blivit mycket mat PER person då? Dessutom när jag bara hade två OLIVER till efterrätt.
Men helvete, maten var frusen å hade inte hunnit TINA.
Fick äta på MAX istället.
Man kan ju inte alltid vara BRORduktig.

Nej! Kissnödig efter maten. Vilken tur att jag såg en skog nära kajen.
Dags för PETTER-NIKLAS att göra entré! Eller DICK som han ibland kallas.
Därefter fann jag en STIG. Läskigt. Här skulle inte jag vilja BO.
Hann inte tänka mer, såg en BJÖRN.
Lets make some LOVE, BJÖRNjävel, tänkte jag!
Istället sprang den efter mig. Vågade inte kolla bakom min AXEL.
FRED, skrek jag. Synd att man inte hade en GUN.
Slutade med ett JACK i ögonbrynet. Stackars min ögonFRANS.
Men, men. Man är ju en VIKING. Och den rörde ju inte min LENA kind iaf.
INGA mer utflykter för mig på ett tag.
Men vilken DAG det blev!
Nästan som en SAGA!

Nobelpriset i humor!

Namn man blir hungrig/dricksugen av.

TEodor
MATs

Lexikon om ni ska ut å resa!

Bread = bred/fet
Red = rädd
Long time no see = Lång tid inget hav
OK = bensinmack
Good = gud
Computer = CP
Hunk = hunk
Kiss = urin

Så blir resan mycket lättare, tänkte jag. Jobbigt med massa missförstånd när man är ute å reser.

En stilla undran

Snart börjar det bli dags att ställa om klockan. Då börjar även det stora gnället bland människorna.
"Vad mörkt det är!", "Det är bara ljsut till klockan tre på dagen!", "man blir så trött av att det är mörkt hela tiden".
Jag har ofta grubblat på, vad resultatet skulle bli om folket fick rösta på om man skulle ställa fram/bak klockan eller inte.
Trots att det besvärar väldigt många, att det blir mycket mörkare kring vinterhalvåret, kan jag ge mig fan på att om en folkomröstning skulle ske - ja då skulle ingen jävel villa ändra på att man ställer om klockorna.
Det säger ganska mycket om människan.
Att jag grubblar mycket på detta, säger mest att jag är dum i huvudet.
Tack å hej!

Vad vet jag?
Men det känns som om världen blir allt mer kriminell.
Minns när jag var ung.
En uppjagad kompis ringer mig och behöver min hjälp.
Lojal som man var, ställde man såklart upp!
Möter upp honom vid en undanskymd gata, med anslutning till en betongtunnel.
Med sig har han massa rengöringsmedel och en hink med vatten.
Stressat börjar han berätta om vad han har gjort.
Han har på två vägskyltar strukit över vägnamnet och istället skrivit "Fittvägen" samt "Kukvägen".
Dessutom, DESSUTOM, har han ritat ett manligt könsorgan, på en betongvägg.
- Någon kan ju känna igen min handstil! Vi måste tvätta bort det här, Joel!

Sagt å gjort. Där står vi och skrubbar bort klottret så gott det går.
Ungdomens oövervinnlighet har ersatts av en touch av ängslighet.
Det våldsamma brottet ska bli ogjort.
Vi får bort det mesta, men kuken på betongväggen får vara kvar.
Den kan ju ändå inte polisen koppla till honom?
Dom kan väl inte ta in massa personer på stationen, som får sitta å rita kukar?
Nej, så kan det ju inte vara.

Sedan fortsatte livet som vanligt. Ingen polis kom och på skolgården halade man upp fuck you-fingret varpå ens antagonist svarade med att sätta upp sin handflata och säga "spegelbild".
Kanske drog man upp fingret igen och möttes av ett "stjärnstopp".
Sedan stannade det där.
Idag stannar det med en pistol, i en skola, och döda människor som följd.
Så många regler och spärrar som brutits på vägen.
Sorgligt.
Och medan toppstyret i världen söker svaren på det mest värdefulla, så som effektiva lösningar och hur man kan tjäna så mycket pengar som möjligt - för att sedan ställa sig frågande till att: "Hur kunde den här massakern hända?".
Då kanske man borde inrikta sig mer på det som verkligen är det mest värdefullaoch roten till många problem.
Människan själv.
Så som trasiga ungdomar och människor som kanske behöver lite extra stöd.
Men vad vet jag?

Massakern i Finland har väl inte undgått någon.
Det sägs att han varit inspirerad av andra skoldåd, men jag är faktiskt lite osäker.
Efter att ha sett hans film där han säger: "You will die next", är jag HELT säker.
Han inspireras ju fan av Terminator.
Lovar att han säkert sa: "Talk to the hand", när någon stackare bad om nåd inne i skolan.

För några år sedan var jag i Åre och hälsade på en god vän, som jobbade där.
Var lite osäker på om min slalomtalang fortfarande fanns inom mig.
Därför filmade vi mig när jag fullkomlligen ÄGDE i backen.
Om man lyssnar riktigt noga, hör och ser man två människor som står i bakgrunden och säger: "Kolla killen!"

http://www.youtube.com/watch?v=Sx7dqpzxzN4

Kille med hjärta!

Idag har jag skänkt 500 kronor till Djurens Rätt.
Man kan håna och skämta om mycket, men nånting som jag faktiskt tycker att man ska ta på allvar är Djurens Rätt.
Varför ska massa oskyldiga djur dödas för att vi ska få äta lite kött?
Och om man nu verkligen måste döda dom, kan man inte göra det med lite stil och finess?
Det är så enormt otrevligt att se hur djuren behandlas på väg till döden.
Varför ska människor få döda djur hur som helst?

Nej, nu jävlar blir det en fet biff å ett glas rödvin. Hahahaha, jag skiter väl fan i djuren. Dom kan ju inte ens prata. Ofräscha är dom också. Någon som känt att ett djur använt deo?

För ett par år sedan fixade jag ett nummer som djuren kunde ringa om dom var ledsna eller behövde hjälp. Någon å tala med liksom.
Tror ni att något djur har ringt? Nää, såklart inte.
Eller, det ringde en apa en gång. Men det var jag själv som ringde numret för å se att det fortfarande fungerade.

Ett jättebra recept

Det här är ett jättebra recept!

Två skämt!

Jag har kommit på två nya skämt inom loppet av en minut.

Vart kan man köpa sju älvor?
På 7 eleven!!!!!

- Hmm, jag skulle vilja köpa en leksak som är iskall

- Gör det på BRrrrrrrrrrrrrrrrrr

Det är många som mejlat och frågat.
Hur odlar man en blomma?
Mitt svar är: Jag vet fan inte!

Dialog

Man nummer 1: Jag har fått ett kontrakt på en lägenhet
Man nummer 2: Hur länge har du kontraktet?
Man nummer 1 (som inte hör eftersom det är så mycket oljud i bakgrunden): Va?

Cool kille (jag): Han undrar hur lång kontakt du har, till datorn!
Man nummer 2: Hur långt kontrakt har du?
Cool kille (jag): Han undrar hur lång kontakt du har, till datorn alltså.

Man nummer 1: Jag fattar inte. Vad säger ni?
Man nummer 2: Hur långt kontrakt har du?
Cool kille (jag): Han undrar hur lång kontakt du har, till datorn!
Man nummer 1: Vaddå hur lång kontakt?
Cool kille (jag): Alltså, till datorn!!

Helvete!

Tänk om jag hade bott på bottenvåningen och det stått en kossa utanför.
Då hade jag sluppit köpa mjölk!!

Ibland är det svårt

Fem saker som är jobbigt för en med dyslexi, som ska ha ett dop för sitt nyfödda barn - men skrivit "dopp" istället för "dop".

1. Alla gästerna har med sig badbyxor
2. Alla gästerna har med sig ett cyklop
3. Alla gästerna har med sig solglasögon
4. Alla gästerna har med sig en solstol
5. Alla gästerna har med sig hink och spade


EN sak som är jobbigt för en med dyslexi, som mot förmodan stavat rätt på inbjudan.

1. Alla gästerna tackar nej för att det är så jävla tråkigt

Gästinlägg av en blind

sjkglsagjagk lgag klgjagkajgl joiweiewogj ,vdsbn smdlbm ek gimw

I valet och kvalet

Gätsinläggen var otroligt populära, har jag fått höra.
Grejen är så här. Jag har en blind kompis som jättegärna vill gästblogga här.
Jag vet inte om jag vill låta honom göra det.
Får dock lite kritik ibland att jag gör narr av människor med olika handikapp, så
därför borde jag ju rimligtvis låta honom blogga?
Jag är bara lite rädd för att det ska bli lite .......konstigt.

Aja, here we go!

Kvalité

Ojoj, blogspot är redan på mig.
Här bryter man tydligen mot alla möjliga lagar. Etik och moral är tydligen inte min starka sida.

Skrev ju lite om stegräknare tidigare. Det får man väl ändå skämta om?
Så.

Vad är det som går å går men aldrig kommer fram till dörren?
- Ett afrikanskt barn med en stegräknare som är på väg till skolan.


Härligt, nu är blogspot å jag bästa vänner igen!

Äldre människor tycker ofta att teknikutvecklingen är helt åt helvete. Usch för platt-tv, dvd, dator och mobiltelefon.
”Människan skapar behov som man egentligen inte behöver”, brukar det låta.
Resonemanget är ganska logiskt, om det inte vore för en enda liten teknikpryl.
STEGRÄKNAREN.
Hur många +60 har inte en stegräknare? Snacka om att skapa sig ett behov som man egentligen inte behöver.
Dom har fan inte räknat ett enda steg under hela livet och ska plötsligt ha en apparat som räknar steg åt dom?

Nä, nu drar jag å köper en Blender AFK och gör en shake!

Är så inne på konst just nu.
Relaterar väldigt mycket till Vincent Van Gogh. Vad hade han för teknik när han målade?
Är fruktansvärt nyfiken på om han använde Paint eller Photoshop.

Nej, just det. Han levde ju på 1800-talet. Vilken jävla sucker!

Jobbigt med blogg-fans!

Får flera hundra mejl, av förvirrade människor, som undrar om det är bajs på gubbens huvud - på tavlan jag publicerade i inlägget under. DET ÄR HÅR!!!!!!!

Konstverk

Vaknade upp till ett fantastiskt sms även idag, givetvis skrivet av mig själv.
"God morgon underbara människa! Vad härligt med måndag igen! Puss och kram från en beundrare."

Man kan ju inte bli annat än glad av sådana sms. Det gav mig naturligtvis en stor portion energi.
Och det var precis vad jag behövde.
Jag håller ju nämligen på å måla tavlor till min utställning, som äger rum hemma hos mig snart (inget galleri har nappat än).

Vackra tavlor blir det.







Om Van Gogh var en hjälte, då är jag fan en gud!

Gästinlägg av en neger

Sorry, fick en blackout!

Gästinlägg av en dvärg

Det här blir ganska kort....

Ibland är livet svårt...

Blind kille med protes: Jag har köpt en Bic mac & co
Döv man med munspel: VAAAAAAAAAAAAAA?
Blind kille med protes: Jag har köpt en Big mac & co
Döv man med munspel: VAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA?
Blind kille med protes: Vafan, är du en cheeseburgare eller? Din motherfucker!
Döv man med munspel: VAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA?
Blind kille med protes: Hör du dåligt eller? Jävla blindstyre!?!?
Döv man med munspel: Du verkar så omogen. Har du leg?
Blind kille med protes: Nä, jag har bara en protes.
Döv man med munspel: VAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA?
Blind kille med protes: Är du döv eller?
Döv man med munspel: Ja
Blind kille med protes: Så du hör vad jag säger?
Döv man med munspel: Nej, jag spelar bara munspel.
Blind kille med protes: Det ser jag inte!
Döv man med munspel: Det är för att du är blind!
Blind kille med protes: Men du hör ju inte?
Döv man med munspel: Nej, jag är döv!
Blind kille med protes: Okej, jag ska inte chocka dig nu, men jag är faktiskt blind!

Ibland undrar man

Hur fan kunde: ”Har du sett min uppätna macka?”, bli en ordvits? Vem är det som har kommit på något så uselt?
Har tagit mig friheten att utveckla ”skämtet” lite.
Från och med NU byter man ut ”macka” mot ”bajskorv”.

Har du sett min uppätna bajskorv?

Dum idiot

Jag brukar ofta vakna upp till fina sms.
Som idag:
”God morgon underbara Joel! Hoppas du får en härlig dag!”.
Skrivet av mig själv, skickat till mig själv.
Det är lite patetiskt egentligen.
Men sån är jag.

Tips

En av mina favoritpersoner här i världen har också en blogg.
Den kan ni läsa här: http://www.whereisedith.blogspot.com/

Poesi på hög nivå

Mitt kylskåp är fullt av kylskåpspoesi. Några är riktigt vackra och fina.
Skrivet av nyktra/glada/ledsna/fulla människor som har besökt mig.
En mening gör mig dock inte klok. ”Vilken kul vinter den är som en fest”

Spekulation: Klockan är tio på kvällen. Fredagkväll. Veckan är slut och det firas med lite fest. Utanför min lägenhet är det mörkt, blåser kallt och slasken sköljer runt iskalla fötter.
Inne står en glad filur vid mitt kylskåp och knåpar med kylskåpspoesin: ”Vilken kul vinter den är som en fest”.
Sedan går han/hon ut.
Blir redlöst full, halv minneslucka, flottigt fyllekäk som mest hamnar på kläderna, kväljningar, missad tunnelbana, somnar på perrongen, vaknar upp, tar sig hem, letar efter nyckeln till dörren i en oändlighet, somnar direkt på sängen med kläderna på, vaknar upp 10 timmar senare med en obeskrivlig huvudvärk.
Men det är klart: ”Vilken kul vinter den är som en fest”

Fantastiskt

”Så du lyckades skaffa fram pengar? frågar pojken som kallas Kråkan lite släpigt”
Så börjar Kafka på Stranden, som jag tänkte läsa.
Fy fan vilken tråkig inledning på en bok.
Jag spyr nästan av tanken att jag ska läsa den här boken.
Jag vet, den är bra, men vilken ruskigt dålig inledning på en bok. FY FAN.
Och hur frågar man något släpigt? Sååååååååååå duuuuuuuuuu lyyyyyyyyyyckaaaaaadeeeeeeees skaaaaaaaaaaffaaaaaaaaaaaa fraaaaaaaaaaaaaaaaaam peeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeengaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaar?
I rest my case. Someone please call Horace Engdahl för fan.