Poesi på hög nivå

Mitt kylskåp är fullt av kylskåpspoesi. Några är riktigt vackra och fina.
Skrivet av nyktra/glada/ledsna/fulla människor som har besökt mig.
En mening gör mig dock inte klok. ”Vilken kul vinter den är som en fest”

Spekulation: Klockan är tio på kvällen. Fredagkväll. Veckan är slut och det firas med lite fest. Utanför min lägenhet är det mörkt, blåser kallt och slasken sköljer runt iskalla fötter.
Inne står en glad filur vid mitt kylskåp och knåpar med kylskåpspoesin: ”Vilken kul vinter den är som en fest”.
Sedan går han/hon ut.
Blir redlöst full, halv minneslucka, flottigt fyllekäk som mest hamnar på kläderna, kväljningar, missad tunnelbana, somnar på perrongen, vaknar upp, tar sig hem, letar efter nyckeln till dörren i en oändlighet, somnar direkt på sängen med kläderna på, vaknar upp 10 timmar senare med en obeskrivlig huvudvärk.
Men det är klart: ”Vilken kul vinter den är som en fest”