måndag 24 november 2008

Okej, en till sketch när jag ändå är igång.

Den utspelar sig i en mataffär.
En man går in i mataffären, går fram till en butter person och tar en falukorv ur dennes matkorg.

Butter person: Vad fan gör du? Det där är min falukorv!
Mannen: Vaddå? Har du köpt den eller? Det är affärens falukorv
Butter person. Nej, det är min falukorv. Jag har lagt den i min korg.
Mannen: I DIN korg? Är det verkligen DIN korg? Jag vill se kvitto på det här!
Butter person: Lägg tillbaka min falukorv nu och gå din väg!
Mannen: Om det är DIN falukorv, då kan du ju äta den nu. Om det verkligen är DIN falukorv

Mannen öppnar upp falukorven å börjar slå den i ansiktet på den buttra personen.

Mannen: ÄT, ÄT, ÄT, ÄT, ÄT! ÄT DIN FALUKOOOOOOORV!!!!
Butter person: Sluta för i helvete!
Mannen: VILL DU HA KETCHUP TILL FALURKORVEN? ÄT, ÄT, ÄT, ÄT, ÄT, ÄT!
Butter person: Vad gör du här egentligen?
Mannen: Ja fan, det har jag glömt bort. Jag är här för att göra vin.

Sedan springer mannen till vindruvorna, kastar ner dom på golvet och börjar hoppa på dom.

SLUT PÅ SKETCH!
Säg att jag skulle göra en enda sketch för tv. Då skulle den vara så här.

Två män sitter på en restaurang och äter.
En är vit och en är mörkhyad.
En mörkhyad kund kommer in på restaurangen.
Den vita plockar då upp bordssaltet och kastar lite salt bakom ryggen.
Efter en stund kommer en vit kund in på restaurangen.
Den mörkhyade tar då fram svartpepparn och kastar lite svartpeppar bakom ryggen.
Så här fortsätter det cirka 10-15 gånger, varje gång en ny kund kommer in.
Plötsligt kommer det in en guling (ett japanskt helvete).
Då tar de båda männen fram varsin pistol och skjuter honom!

Lysande sketch va?

Ps. Hade den gjorts till SVT, hade man fått byta ut pistolen mot lite ris...men då hade det ju inte blivit något kul.

söndag 23 november 2008

En gång i tiden gick jag på gymnasiet.
Jag hade en ganska ståtlig G-rad.
Den var så snygg att jag kastade den i papperskorgen, när jag tog studenten.
Vissa ämnen, som låg mig varmt om hjärtat, hade jag dock bra betyg i.
Som i Svenska A och B.
Men inte i Svenska C.
För under det nationella provet i Svenska C, satt jag åtalad i tingsrätten.
Så istället för det nationella provet, bad min lärare mig att skriva något random - som skulle ge mig ett betyg i Svenska C.

Jag lämnade in detta.
Och fick ett G.



Det var natt igen.
Natten som kan vara så vacker, men samtidigt så hemsk.
Som alla de där gångerna då ensamheten ställer sig framför en och vägrar flytta på sig.
Försvinn!
Men den vägrar och man tänker på allt som betyder något för en.
Allt det där som man tror betyder något för en.
Saker som man har upplevt.
Saker som man har upplever.
Saker som man vill uppleva.
Men jag väljer att drömma mig bort till drömmarnas land, för där mår jag bra.
Och med ens blir jag den lyckligaste människan i hela världen och
jag äter mat som jag inte gillar, men som smakar gott bara för att jag är i drömmarnas land.
Och jag slår sönder en spegel bara för att det inte spelar någon roll om min spegelbild förstörs.
Ingenting spelar någon roll, för här existerar inga konsekvenser.
Här blir sju års olycka, lycka.
Jag älskar det!

Ett billarm börjar tjuta och drömmen krossas lika snabbt som spegeln i min dröm.
Dumma, äckliga och tråkiga natten är tillbaka.
Den som jag egentligen gillar, men nu ogillar.
Billarmet slutar.
Tystnad
Och
Sovdags.
Och jag vet ju så väl att saknaden alltid är värst när man har sovit som ett barn.
Ensamheten har nu krupit upp och lagt sig bredvid mig i sängen.
Det är du!


Igår läste jag en kvällstidning.
Du blir smal om du äter fett, stod det på rubriken.
Vilken bingo!
Det kan ju inte bli bättre.

Eller?

För två dagar sedan läste jag i samma tidning; ”så här går du ner 2 kilo på en vecka”.
Där skulle jag undvika allt vad fett hette.
Viktigt för mig var att motionera mycket, för att sedan gå hem och äta ris med en liten kycklingbit.
Och därefter toppa efterrätten med en smaskig morot.
Visst, ett lite kämpigare alternativ – men det borde väl funka om man vill bli av med 2 kilo.
Om det inte vore för att jag i samma tidning - men nu en vecka tidigare läst:
”Så här kommer du i form på 2 månader. GI-metoden”
Oh yeah.
Perfekt för mig.
Inleda vintern med en riktig fitnesskropp.
Jag började läsa.
Men.
Här klassas ris som en varningens signal. Inget ris får jag äta.
Morötter?
Usch, det ska jag bara äta i nödfall.

Jag fattade ingenting.

Fredag och jag promenerar hurtigt ute på stan.
Det nya kvällslöpet kommer närmare och närmare.
”Så gick vi ner 40 kilo på ett halvår”.

Jag tror att jag beställer en pizza och blir tjock istället.

måndag 17 november 2008

Okejdå, mejlade Onoff också.


Från: Joel
Till: XXXX@onoff.se

Hej!
Jag undrar om ni säljer några tv-apparater med svart-vit bild?

Med vänlig hälsning




Från: XXXX@onoff.se

Hej Joel, Tyvärr säljer vi inga tv apparater med svart-vit bild.Beklagar detta.
Med vänliga hälsningar



Från Joel:
Till: XXXX@onoff.se

Okej.
Kom ändå på att jag är färgblind, så det är skitsamma egentligen.
Dålig uppdatering, jag vet, men jag har varit ute och rest.
Som den gentleman jag är, mejlar jag och tackar flygbolaget (Norweigan) för gårdagens hemresa.


Från:
Joel
Skickat: den 17 november 2008 13:44:32
Till: post@norwegian.no

Hej!
Åkte hem med er från Paris idag.
Ville bara tacka för en utomordentligt jävla tråkig hemresa.
I övrigt: sirap, sirap, sirap, sirap, sirap, sirap, sirap, sirap, sirap, sirap, sirap, sirap, sirap

Med vänlig hälsning




Slängde även iväg ett mejl till klädbutiken JC i samma veva.



Från: Joel
Skickat: den 17 november 2008 14:08:10
Till: kundtjanst@jc.se

Hej!

Var inne och köpte en tröja hos Er för ett par dagar sedan.
Tyvärr har det hänt saker sedan dess.
Igår kysste jag nämligen en groda, i hopp om att det skulle bli en prinsessa.
Istället blev JAG en dvärg.
Får jag pengarna tillbaka för tröjan nu? Har lite KORT om pengar nämligen hehe.
Med vänlig hälsning

torsdag 6 november 2008

Otur

Merry christmas, asshole! sa läraren till Ann.
Ann struntade i vad läraren sa.
Hon skulle hem å BAKa.
Hennes pappa hade en gång i tiden döpt henne till Ann. Mest för att hon hette Ahl i efternamn. Ann Ahl alltså.
Vilken RÖVare till farsa!
Jaja, man får göra det bästa av situationen, tänkte Ann och begav sig hemåt.
Oturligt nog bodde hon på en BAKgata, vid en ÄNDhållplats.
Och givetvis serverade familjen SKINKA på julafton.

BACK in the days var allt mycket bättre.
När hon inte var född.

onsdag 5 november 2008

Tidfördriv som jag sysslar med ibland.



tisdag 4 november 2008

En hobby jag har är att läsa!
Men jag är ingen vanlig läsare, så jag tänkte helt enkelt visa hur det går till när jag läser.


Först läser jag





Under tiden har jag tagit fram min favoritpenna, som jag brukar anteckna med.


Därefter börjar jag anteckna stödord, som jag tycker är viktiga i boken.
Ord som jag sedan kan analysera när jag har läst klart.

måndag 3 november 2008

Idol-Lars tycker att Idol styr deltagarna med järnhand och att dom tvingas göra saker som dom egentligen inte vill göra.
Därför spexar han till sitt framträdande och driver med Idol.
Och som vanligt blir massvis av människor upprörda. Framförallt alla ologiska människor, som tittar fram under sina stenar där dom bor i vanliga fall.

Men redan här. Tror någon på fullt allvar att dom i Idol-produktionen inte hade en aning om vad som skulle ske? Klart som fan att dom visste vad som skulle hända - och dom ville det också.
För vad leder detta till? Jo, att surret om Idol ökar.
Det blir en snackis.
Och nästa vecka, klockan 21.00, kommer ännu fler människor bänka sig för att titta på Idol.

Sedan att Laila Bagge blir upprörd i direktsänding är ju inte så konstigt. Hon bor i Täby och där dricker man så jävla mycket latte och vin på sin veranda att man blir helt skev. Ingen big surprise där inte!

Värre då för Idol-Lars som försöker framstå som en eftertänksam och klok människa.
Snubben saknar ju allt vad logik heter.
Han sluddrar om att han inte gillar konceptet och att han bara är med för att utnyttja Idol.
Hans stora problem blir ju att i samma stund han gör ett framträdande som i fredags, då blir han Idol-Lars med hela svenska folket.
Han kommer ju nu aldrig kunna tvätta bort sin stämpel som idoldeltagare och han skjuter sig verkligen i foten när han svarar såhär på en fråga:
Har du förståelse för att dina fans kände sig besvikna efter fredagen?
– Nej. Om de blir besvikna nu för att jag gjorde så här, så vill jag inte ha dem som fans.

Han söker ju en lite äldre publik, eftersom de matchar hans musikstil.
Vilka tror han är dom som tycker att hans framträdanade i fredags var störtskönt?
Jo, mestadels yngre tjejer i tonåren.
Är det den publiken han söker? Nej, inte direkt va?
Sedan raljerar han om att han har 180 låtar färdiga (ska man ta i, då ska man fan ta i!!!).
Jag hoppas för hans egen skull att det inte är hans fem topplåtar som legat uppe på myspace.
För då kommer ju karriären krascha innan den ens hunnit lyfta.

Var lite nyfiken på vad min blogg-gud Blondinbella tyckte om saken.
Hon tycker att Idol-Lars är töntig och skriver sedan:
"Förresten är jag så trött på den där typen av människor. Kan inte kommersiella saker få vara coolt ibland?"

Scrollar man ner ett inlägg, skriver hon om en mardröm hon haft:
"Hade världens mardröm inatt. Drömde om att jagvar med Nils på någon svennig all inklusive resa på Kanarieöarna"

Haha, det är ju fruktansvärt roligt.
Om något är kommersiellt, så är det en sådan paketresa till Kanarieöarna.
Där du köper ett koncept rakt av.
Därför borde en sådan resa, enligt henne, vara coolt!
Hon måste alltså vara jävligt trött på sig själv.
För i och med detta förespråkar hon istället en resa, kanske till någon liten by i Spanien- där hon njuter av tystnaden och strosar runt på öde gator. Fotar lite posebilder framför okända monument av ingenting och äter en pizza som såklart är "fantastiskt god".
Sedan lite mer posebilder, flyg hem och berätta hur jävla kul det var.
Fast egentligen har hela kroppen skrikit efter storstadspuls sedan hon satte ner foten i den lilla italienska byn.